• Secession och den vetenskapliga metoden

    by  • 10 maj 2012 • Okategoriserade • 3 Comments

    I många tiotusentals år har den mänskliga fysiologin varit mer eller mindre vad den är idag. Hjärnan är tom mindre nu än för 35 000 år sen, då det fortfarande fanns neanderthalare i Europa. Trots detta så var tekniska framsteg i det närmaste obefintliga under tusentals år. Sett under en individs livstid var samhället helt statiskt, hon använde likadana verktyg som sina förfäder, och hennes barn kommer använda likadana verktyg som henne. Upptäckter och uppfinningar var så sällsynta att det inte var något man räknade med; precis som en individ idag som bygger ett hus inte oroar sig för supervulkaner som kan göra hela kontinenter obeboeliga, eftesom dessa har utbrott med hundratusentals eller miljoner års mellanrum. Varför var tekniska framsteg så otroligt sällsynta förr? Varför dröjde det otals generationer innan någon fick idén att sätta handyxan (som de tillverkat på samma plats om och om igen) på änden av rak gren, och därmed konstruera ett spjut?

    Våra förfäder levde i statiska samhällen*. De visste inte vilka idéer som var bra och vilka som var dåliga, och hade inget sätt att sålla ut dom dåliga, behålla dom bra och skapa nya bättre idéer. Det enda de kunde göra var att fanatiskt hålla fast vid de idéer som fanns och förkasta (i princip) allt nytt. Iom upplysningen, så har vi ett sätt att komma fram till bra idéer och förkasta dåliga; vetenskap. Som fysikern Richard Feynman sa: ”Science is a way of trying not to fool yourself”. Detta sätt vetenskapen kommer fram till saker kan vara ganska komplicerat, vilket ses i bilden nedan(klicka för att förstora),

    men kan sammanfattas i några få attityder och förhållningssätt.

    1. Acceptera att man kan ha (och förmodligen har) fel: Oavsett hur säker man är på någonting så kan man faktiskt ha fel. Ju längre bort från praktiska, vardagliga saker desto större är sannolikheten. Ingen kommer förmodligen komma på ett bättre sätt att gå på, men våra teorier om unversums början kommer absolut att ändras (då vi inte har någon kvantgravitationsteori än tex). På vissa områden så kanske vi inte är så långt från rätt svar och på andra så är vi helt ute och cyklar. Men första steget på resan mot sanningen är att acceptera att vi inte nått den.
    2. Acceptera avvikande åsikter: Genom att acceptera att man inte besitter den ultimata sanningen så är det troligt att någons idé någonstans faktiskt är närmare sanningen än vad ens ursprungliga åsikt var i frågan. Det måste därmed råda yttrandefrihet oavsett hur dum eller irriterande en åsikt må vara. Ju fler idéer vi har desto större sannolikhet att någon av dom är bra.
    3. Utsätt alla idéer för kritik: Att kritisera idéer är den första utsållningsprocessen. Ingenting är heligt och ska hållas ovan kritik. Viktigt här är att även kritisera sånt vi tar för givet. Upplysningen skedde för bara några få hundra år sen. Vi bär delvis fortfarande på oket från de statiska samhällena från förr. Knappt någon idag är för att man ska få hålla slavar tex, något som sågs som helst naturligt för inte så länge sen. Och idéen om att jorden rör på sig är helt anti-intuitiv, trots att detta är fallet. Saker som vi accepterar eller tar för givet idag kommer förmodligen ändras imorgon. Vad tror du att det kan vara?
    4. Antiauktoritet: En kombination av punkt 1. och 3., auktoriteter har förmodligen också (delvis) fel och deras idéer ska inte accepteras pga deras status i samhället; de ska också kritiseras lika hårt som andra. Vem som kommer med en idé är irrelevant. Tex hade Galileo Galilei rätt om att jorden roterar kring solen och inte tvärtom, trots att i det närmaste ingen höll med honom, speciellt inte myndighetsfigurer.
    5. Låta idéer mötas: Många idéer är inte särskilt bra i sig, utan blir först bra i kombination med andra idéer. Ju lättare det är att sprida idéer desto bättre. Internet är en helt fantastisk sak! Idéer måste få färdas fritt så de kan mötas, och färdas kan de göra på tre olika sätt; genom att skickas (via internet, brev, telefon, etc), genom att personen hållandes en idé reser till en annan, eller att en fysisk instans av idéen (tex färdig förbränningsmotor, mikrochip etc) färdas, e.g. gåvor och handel**. Detta implicerar yttrandefrihet, fri rörlighet i världen, och fri handel.
    6. Experimenterande: Det absolut viktigaste steget. Oavsett hur välmotiverad en idé är, och hur många som tror på den, om den falsifieras via experiment så är den falsk. I naturvetenskapen är det relativt lätt att göra experiment men blir svårare ju längre ”upp” från fysiken och kemin man kommer. Dock är det inget som slutar vara viktigt, politiska ideologier måste också testas, och det är här OFUSS – organisationen för frihetligt utträde ur svenska staten, kommer in. Men att experimentera på stora skalor är vansinne då kostnaderna för ett (troligt) misslyckande växer med storleken på experimentet. Dessutom så strider storskaliga politiska experiment mot punkt 2., att man ska acceptera avvikande åsikter, vill någon inte vara med i experimentet ska hen inte behöva det. OFUSS förespråkar secession, dvs utbrytning av små landområden från staten för att låta människor leva som dom vill och därigenom testa olika sätt att ordna samhället på. Fördelen med att låta människor testa sin ideologi är att man får ett exempel på hur det fungerar gentemot andra existerande samhällsstrukturer idag. Detta är något som anhängare av alla ideologier borde vara för. Om anhängare av ideologi X är övertygade om att ideologi Y kommer misslyckas så borde de uppmuntra Y-isterna att bryta sig ur och testa Y. Om de misslyckas så kommer Y-isterna förhoppningsvis sluta tro på Y och därmed sluta förespråka den. Om Y-isterna lyckas däremot så tjänar X-isterna också på det, för då det finns ett nytt sätt att leva på i samhället som är bättre än dagens system. Utrbrytning är inte enbart ett sätt att visa hur den ideologi man själv tror på är bra, utan också ett sätt att visa att andra ideologier är dåliga (genom att låta dess anhängare testa dom).
    7. Indoktrinera inte barnen: Ett statiskt samhälle kräver att barnen lär sig samhällets alla tabun och regler för i sin tur lära ut dessa till sina barn. Helst ska de alla stöpas i exakt samma form. Det helt motsatta är eftersträvansvärt i ett dynamiskt samhälle. Eftersom vi inte besitter den ultimata sanningen, eller kunskap om den perfekta skolformen, så är variation i hur barnen undervisas, vad de lär sig och hur mycket, överlag något gott. Lär de sig att ha ett öppet sinne, kritiskt tänkande och att de alltid kan förbättra det, så kommer de komma långt, oavsett vilken skolform de har.

    Skulle samhället anamma dess punkter så tror jag vi skulle se en acceleration av våra kunskaper om fördelar och nackdelar med olika styrelsesätt. När felaktiga teorier inom naturvetenskaperna förkastats efter att experiment falsifierat dem, jobbar fysikerna vidare med att förbättra de teorier som klarat testen. De försöker hitta på bättre teorier och nya sätt att skilja på bra och dåliga teorier åt, med noggrannare eller helt nya sorts experiment. Detsamma skulle ske med ekonomer och samhällsvetenskapliga teoretiker; de skulle inte ödsla tid på idéer som faktiskt inte fungerar, utan fokusera på att förbättra de som gör det. Detta är dock inte den största fördelen men anamma punkterna ovan. Anammas enbart punkt 6. så kommer många fler att kunna leva i samhälle de tror fungerar bäst, och därmed kommer världen bli mycket bättre på lång sikt oavsett om de flesta experimenten lyckas eller inte.

    ################################################
    *

    David Deutsch spekulerar i sin bok The Beginning of Infinity att anledningen till den totala avsaknaden av framsteg och förändring var att den mänskliga hjärnan utvecklades för att lättare sprida memer, dvs för att imitera beteende och snappa upp kunskap om hur man tex knäcker nötter osv. Han menar att det krävs kreativitet för att förstå vad meningen är med ett visst beteende, tex leta efter en lagom stor sten för att knäcka nötter med. Kreativitet är viktigt då det finns många, irrelevanta, sätt att imitera någon; tex just nu så gör jag en massa saker som inte har med fysik att göra trots att jag jobbar. Så någon som ska kopiera mina fysikmemer behöver kunna sålla ut vad som är relevant. Tex så sitter jag i turtles-tshirt och shorts vid ett rörigt skrivbord och lyssnar på black metal samtidigt som jag skriver det här inlägget och kollar till hur en simulering konvergerar titt som tätt. Att bara imitera vad jag gör kommer inte göra att någon får kunskapen, memerna, jag besitter. Deutsch menar att hjärnan växte för att vi blev bättre på att sålla ut onödigheter och därmed lära oss memer av andra lättare och snabbare. Om någon individ fattade fel hur en viss aktivitet skulle utföras så var det antagligen till det sämre, precis som de allra flesta mutationerna av genomet är till det sämre. Och precis som DNA som ”försöker” kopiera sig utan misstag, så ”försöker” memer kopieras mellan individer utan misstag. Ett sätt att undvika att bra idéer försvinner ur mempoolen är att vara väldigt hård med barnuppfostringen, dvs hålla hårt på att alla måste lära sig samma saker och inte tolerera några variationer av memerna. Nyfikenhet är inget mot uppmuntrar utan snarare motverkar. Man försöker hålla fast vid den kunskap man har, då den bevisligen fungerar eftersom ens förfäder inte dog ut, och inte släppa in någon ny. Detta är vad Deutsch, och jag, menar med ett statiskt samhälle.

     

    ################################################
    **

    Matt Ridley förklarar i sin bok The Rational Optimist att för omkring drygt 100 000 år sedan så började något väldigt intressant och fantastiskt hända; snäckor som enbart fanns vid den afrikanska kusten började röra sig många mil inåt landet; människor hade börjat handla med varandra. Det viktigaste med handel är inte att det är tidsbesparande (dvs att det är lättare att byta till sig något än att tillverka det själv) utan att en individ inte behöver hålla alla idéer i sitt eget huvud, utan kan utnyttja en idé genom att byta till sig fysisk instans av idén. I Matt Ridleys ord är handel sex mellan idéer. Liknelsen till sex är ganska slående. Om två bra mutationer har uppstått i två olika individer, som förökar sig genom kloning, så konkurrerar dessa mutationer mot varandra. Om mutation A är bättre än mutation B så kommer B eventuellt försvinna, och vice versa. Det är osannolikt att mutation B ska uppstå i de som redan har mutation A, och vice versa, så en av dessa positiva mutationerna kommer försvinna. Det sex gör är att dessa individers genom blandas och deras barn kan ärva båda positiva mutationer, ingen av dom måste nödvändigtvis försvinna. På så sätt gör sex att positiva förändingar är ackumulativa. Samma sak med handel. Om två olika stammar har lite olika sätt att tillverka mete och spjut, där den ena är bättre på mete och den andra bättre på spjut, så är det inte nödvändigt för båda stammarna att komma på båda bra tillverkningssätten om de handlar med varandra. Bra idéer blir ackumulativa via handel.

    Dela!Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on Reddit0Share on StumbleUpon0Share on Tumblr0Email this to someone