• Våra argument

    Vi anser att alla borde ha en lika rätt till självbestämmande; att varje individ har fullständig associationsfrihet; att var och en kan besluta på egen hand vilka lagar denne skall leva under. Vad är våra argument för detta? Grovt sett kan man säga att vi argumenterar för detta främst utifrån två perspektiv:

    1. I det samhälle vi strävar efter skulle vi testa samhällsmodeller på ett vetenskapligt och frivilligt sätt. Det skulle leda till en ordning där folk flyttar till eller kopierar samhällsmodeller som passar dem, medan de relativt sämre samhällsmodeller blir mindre vanliga. Detta skulle leda till att vi hittar bättre sätt att lösa samhällsproblem på, utvecklar livsbefrämjande teknologier snabbare, samt uppfinner nya samhällsformer som är trevligast att leva i. För mer, se Secession och den vetenskapliga metoden och Utträde och utveckling.
    2. Vi har olika uppfattningar om vad ett gott liv innebär och därför är det bara rimligt att vi skall kunna leva med olika politiska regler där var och en själv väljer vilka institutioner och lagar som passar en bäst. För mer, se Rätten att leva som man vill.

    Som vi ser det strävar vi alla efter att hitta bra sätt att samarbeta med andra på. Men vi hindras idag från att pröva nya lösningar som går emot dagens politiska klimat och det måste vi ändra på. För att leva lyckligare liv behöver vi se på politik och fråga ”Vad är det för moralisk-politiska mål som jag helst av allt vill uppnå?” och ”Vad vet jag om hur samhället fungerar som gör att jag kan hindra andra från att leva på ett visst sätt?”. När vi ställer de frågorna blir det uppenbart att ingen idag kan rättmätigt säga sig veta vilken specifik politik som alla skall leva efter. Det enda vi kan säga med någon större säkerhet är att vissa sorters beteenden borde vara förbjudna – sådant som skadar andra; rån, mord, misshandel, bedrägeri, förtryck etc. – och sedan får var och en, med andras hjälp, försöka hitta de bästa lösningarna.

    Detta är kärnan i våra argument. Vi kommer snart att ge ut ett manifest som förklarar mer ingående varför frihetligt utträde är i linje med vetenskapliga principer och då uppdatera den här sidan. Tills dess kan vi rekommendera artiklarna som finns på sidan (samt en som finns på Tebjudningen) och de argument som andra har lagt fram.

    Allmänna försvar för frihet
    Många politiska filosofer har sett frihet som en viktig politisk dygd eller som en ledstjärna i etiken. Här är några av de argument som förts fram för att individen borde ha rätt till självbestämmande och associationsfrihet (och som vi anammat, listan är dock inte på något sätt komplett):

    • Filosofen och ekonomen Anthony de Jasay argumenterade i artikeln Freedom from a Mainly Logical Perspective att det är irrationellt att utgå ifrån en moralisk regel som säger att man som evig utgångspunkt måste övertyga andra om att en viss handling är moralisk innan man får lov att utföra den. Det räcker då med att det finns en individ som, av vilket skäl som helst, kan förvägra någon annan frihet, genom att ställa nya krav på den som vill utföra en handling. Den som vill agera fritt kan då behöva argumentera i en oändlighet för att få agera. Det skulle vara omöjligt att göra och därför kan vi inte kräva av andra att de skall göra det. Och därför är det rimligt att utgå ifrån att alla har fullständig frihet att göra vad de vill.

     

    • John Stuart Mill argumenterade för att det vore utilitaristiskt rätt att låta individen själv få bestämma över sina handlingar, att det vore opraktiskt att låta någon annan institution få bestämma över henne, så länge som hon respekterade andras rättigheter. Mills argument bygger på att individen har det starkaste intresset och bäst kunskap för att ta hand om sig själv, vilket han skrev om i boken On Liberty:

    But neither one person, nor any number of persons, is warranted in saying to another human creature of ripe years, that he shall not do with his life for his own benefit what he chooses to do with it. He is the person most interested in his own well-being, the interest which any other person, except in cases of strong personal attachment, can have in it, is trifling, compared with that which he himself has; the interest which society has in him individually (except as to his conduct to others) is fractional, and altogether indirect: while, with respect to his own feelings and circumstances, the most ordinary man or woman has means of knowledge immeasurably surpassing those that can be possessed by any one else.

    Detta argument erkänns av ett flertal ekonomer, från Adam Smith till Milton Friedman. Utvecklingen av det här resonemanget innebär att alla individer som frivilligt bestämmer sig för att samarbeta på något sätt borde vara fria att göra detta. Ingen har rätt att hindra det, eller ta pengar från folk för att de gör det, även ifall de har de allra bästa avsikterna med det. För när de utövar makt över andra på det sättet kommer de i regel att göra det sämre för den de säger sig vilja hjälpa.

    • Ett antal filosofer menar att när man engagerar sig i en debatt med andra så utgår man nödvändigtvis från vissa etiska regler som diskussionen kräver. Jürgen Habermas menade att dessa regler inkluderade bl.a. att man måste göra sig förstådd och att man måste respektera den andra individens rätt att tro på vad denne vill. Denna argumentationsetik har även förespråkats av frihetliga filosofer, som Hans-Hermann Hoppe, vilka menar att alla som ingår i en debatt måste utgå från att man inte har möjlighet att bestämma över eller styra den man diskuterar med. Som rättsfilosofen Frank van Dun uttrycker det i Argumentation Ethics and The Philosophy of Freedom:

    The very idea of a dialogue presupposes an irreducible plurality of natural persons. Thus, in our argumentation, neither you nor I can deny that the other is a separate, independent other person. Moreover, the participants cannot but recognize that they constitute a “community” of free (separate, independent) persons of the same rational kind. Freedom among likes is the presupposition of argumentation, and cannot be denied in an argumentation.

    • Ekonomen Murray N. Rothbard argumenterade för frihet utifrån ett naturrättsligt perspektiv i boken For a New Liberty. Där förde han fram idén att eftersom människan endast kan överleva som en tänkande individ så är det inhumant att hindra en människa att använda sina talanger för att kunna få leva ett så bra liv som möjligt. Han menade att det då blev rätt att alla människor hade rätt att styra över sig själva och sin rättmätigt införskaffade egendom, så länge man inte kränkte andras lika rättigheter.


    Andra organisationers argument

    Det finns ett antal grupper runt om i världen som kämpar för självständighet från den stat de befinner sig under. Deras mål är inte riktigt detsamma som vårt, men deras argument för att staten inte har en självklar rätt att styra är vettiga att läsa.

    The right to self-determination has been repeatedly and explicitly acknowledged, for example in the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (1966), the International Covenant on Civil and Political Rights (1966), the Helsinki Final Act (1975) and in the final declaration of the World Conference on Human Rights in Vienna (1993). The right to self-determination is universal, on a moral and a judicial level.

    • Det lombardiska partiet Fronte Indipendentista Lombardia säger i sitt partiprogram (svensk översättning) att alla har rätt att träda ur sin stat, att secession är en fundamental och universell rättighet. Denna rättighet anser de att majoriteten i ett givet geografiskt område har rätt att besluta om de skall utnyttja den eller inte.

    Scopo del Fronte è l’autodeterminazione, la salvaguardia e la ricostituzione del popolo lombardo. Per il Fronte il principio di AUTODETERMINAZIONE è cardinale e universale, DEVE cioè valere non solo per noi ma per TUTTI I POPOLI.

    L’obiettivo del Fronte Indipendentista Lombardia é il raggiungimento dell’indipendenza della nostra Regione attraverso metodi democratici e pacifici. La Lombardia diventerà indipendente quando le comunità che si riconoscono in essa voteranno a favore di ciò in un referendum democratico.


    Mänskliga rättigheter

    I artikel 20 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står följande att läsa:

    1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
    2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.
    Dela!Share on Facebook1Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on Reddit0Share on StumbleUpon0Share on Tumblr0Email this to someone

    10 Responses to Våra argument

    1. Sepe türk
      9 september 2012 at 01:27

      Är det inte ironiskt att ni hänvisar till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

      • 30 september 2012 at 03:40

        Nja, vi måste ju argumentera för vår sak utifrån hur världen ser ut idag och för att övertyga dagens människor om att de borde tillåta utträde.
        Framförallt är det ju politiker som måste övertygas om detta eftersom det är de som har tagit sig rätten att bestämma om vi ska få eller inte få utträda ur staten, och speciellt bland politiker tror åtminstone jag personligen att FN står högt i kurs.

        OFUSS genom Niklas Wiklander

    2. Christer av Johansson
      23 maj 2013 at 01:13

      Deklarationen är en rättighetsförklaring för människor som kungjordes 1948, det är ett av dom bästa verktygen som finns till för att kunna deklarera sin frihet, den har alla nycklar man behöver. Det är var och ens individuella rätt på papper som har juridisk betydelse. Den står över alla anna lag om den används rätt. Plederas med rätt? …

      Man måste inte använda deklarationen, man kan sköta det via avtal, avtalsregler och påtvingad tjänst också. Men det är en annan historia.

    3. Christer av Johansson
      23 maj 2013 at 01:14

      Som suverän juridisk status så är det inte FN:s deklaration, då är det Din deklaration.

    4. Pingback: Vill du skriva på ofuss.se? | Organisationen för Frihetligt Utträde ur Svenska Staten

    5. Pingback: Öppet brev till riksdagens ledamöter: Låt var och en bygga sin egen fristad | Organisationen för Frihetligt Utträde ur Svenska Staten

    6. Pingback: 750 000 svenskar stöttar rätten att skapa en fristad | Organisationen för Frihetligt Utträde ur Svenska Staten

    7. john
      22 februari 2015 at 02:45

      Hur ser ni på frågor som påverkar andra, om jag inom min samhällsmodell har en fullständig yttrandefrihet medan någon annan inte har det. Den personen kanske har hets mot folkgrupp i sin lagstiftning. Har den personen rätt att inte bli kränkt enligt sin lagstiftning och därför kan åtala mig ifall denne uppfattar att jag gör det, eller har jg rätt att ”hetsa” eftersom min lagstiftning tillåter det?

      Och hur gör man med miljöfrågor? Kan företag som juridiska personer välja den mest fördelaktiga samhällsmodellen eller skapa en egen och därigenom få rätt att släppa ut giftiga kemikalier eller liknande som påverkar även alla andra, som valt att leva i samhällsmodellen som vill skydda individen från sådant?

      Väldigt intressant läsning!

      • 23 februari 2015 at 03:26

        Hej, kul att du tycker det är intressant! 🙂

        När det gäller yttrandefrihet så ser vi det som att hån och förolämpningar kan vara väldigt otrevliga, men man kränker inte någons frihet genom att säga det. Om jag står på något ställe och skämtar med någon annan om vita människor och någon går förbi och tar illa upp så har jag inte kränkt dennes frihet. Om jag hade följt efter personen som kände sig förolämpad och kastar glåpord efter honom har han däremot rimliga skäl att tänka mig att jag kanske vill honom illa, så om han då ber mig att sluta skulle jag vara tvungen att göra det. Så om folk i Hetsistan hånar alla, i sina tidningar, på deras hemsidor eller på en radiokanal (på FM-bandet om vi säger att varje fristad får var sin radiokanal som är sin) som bor i Landsbygden så har de senare inte rätt att använda våld mot de förra för att hindra det. Däremot kan de ju göra annat eller bara ignorera dem.

        När det gäller miljö så har en fabriksägare inte rätt att skicka iväg skadliga ämnen i luft eller vattendrag om det åker iväg och drabbar ett annat område. Det finns ett problem här med att mäta exakt hur mycket någon får släppa ut mot andra – är det okej att höja halten av svaveldioxid med 0,00000001%? Med 1% Jag skulle gissa att det förslag som vi kommer lägga fram innebär att företag får hålla sig till de riktvärden som FN eller en annan organisation ger ut idag. Så länge förogiftningen är lokal är det alltså upp till fristaden att besluta om det och vilka riktvärden de vill ha.

        //OFUSS genom Carl Jakobsson

    8. Pingback: Vill du skriva på Svenska fristäder? | Svenska fristäder

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *