• Sverige ska ha sina egna Hong Kong!

    by  • 18 november 2013 • Okategoriserade • 9 Comments

    Om alla människor kunde få välja fritt vilket politiskt system de ska leva under skulle samhället utvecklas bättre och varje individ skulle få största chans att utvecklas och uppleva det bästa livet. Den politiken anser vi inom Ofuss samt flera ledande entreprenörer och samhällsforskare vara den mest vetenskapliga, frihetliga och sociala politik som finns. Med den här artikeln hoppas vi kunna övertyga dig om möjligheten att det här stämmer.

    Samhället vi lever i är väldigt framgångsrikt. Medelinkomsten har stigit ordentligt de senaste fyrtio åren samtidigt som vi är friskare och lever bättre och längre.[1] Detta har skett tack vare var och ens uppfinningsrikedom, arbete och strävan efter att förbättra för en själv och alla andra.

    Detta förbättringsarbete kan göras enklare och effektivare, tror vi, genom att folk tillåts testa ny politik bredvid den som förs i resten av landet. Såhär, för att veta vilken politik som fungerar bäst behöver man testa sig fram. Och för att göra det behöver folk vara fria att pröva på helt andra politiska system än det som finns idag. Därför föreslår vi att var och en borde ha rätt att skapa nya samhällen, med lagar och organisationsformer som skiljer sig ordentligt ifrån det normala, så att det går att se vilket politiskt system som bäst uppnår de viktigaste politiska målen man har.

    Det här kan göras genom att en förening eller företag köper upp ett landområde och sedan förklaras det som en speciell juridisk zon, med sina egna lagar och politisk struktur. Föreningarna måste skriva på ett avtal med svenska staten så att deras rättsystem kan kopplas samman med det svenska, så att det finns en tydlig ordning i hur eventuella konflikter skall lösas. De måste även förhålla sig till vissa grundläggande regler som säkerställer individens frihet så att något experiment inte kan spåra ut totalt. Säkerhetsspärrar behövs, men inom ramen för dessa övergripande regler borde friheten vara maximal att pröva på att skapa vilket samhällsystem som helst.

    Denna frihet är nog oroväckande för många. Skulle inte några försök kunna misslyckas? Det är sant, men för att gå framåt i politiken måste vi agera på ofullständig information. Det finns ingen fullständig information tillgänglig då det inte finns något konsensus inom samhällsvetenskapen om vilken politik som fungerar bäst – i många frågor finns det inte ens någon majoritet som föreslår samma politik. Så vi måste ta risker som kan gå snett. Det finns inget alternativ till detta för även att bara fortsätta med dagens politik är att riskera att den slår snett eller att den fortsätter vara negativ.[2]

    En framtida okänd politik, om den skulle kunna bli vad som helst, skulle förstås kunna bli värre än den värsta politiken i Sverige. Men politiken i ett nytt samhälle skulle inte bli precis vad som helst. De som skapar ett nytt samhälle skulle göra det för att försöka uppnå ett bättre ideal. Och om det misslyckas ordentligt kommer det synas så att få andra vill åka dit. Ett misslyckande blir alltså naturligt begränsat och visar för andra vad som inte fungerar, vilket är bättre än ett experiment som flera miljoner utsätts för.

    Om man ser på de här eventuella experimenten så har de även andra fördelar i jämförelse med den vanliga politiken:

    • I de nya samhällena testas bara ny politik som regel bland folk som frivilligt går med på den. Det är rättvist att det är just de som tror mest på en idé skall vara de som testar den, istället för att hela samhället gör det.

    • En ny politik skulle kunna testas mycket snabbare om det bara kräver kanske runt fyra tusens godkännande, istället för de hundratusentals eller miljontals godkännande som krävs för att ändra politiken i riksdagen.

    • Fler politiska förslag kan testas samtidigt, vilket ökar sannolikheten för att de bästa förslagen blir kända snabbare än när bara en testas per omgång. Och ju snabbare vi kommer fram till en bättre politik, desto snabbare kommer vår civilisation att utvecklas.

    • Den här politiken gör det möjligt att alla kan få leva som de vill, så länge som de är beredda att låta andra också få göra det. Det skulle göra det möjligt för socialister, liberaler och konservativa och alla andra politiska falanger att leva enligt det samhällsystem de uppskattar mest.

    Vårt förslag är en ganska radikal brytning med den nuvarande svenska politiken, men det är inte ett helt otestat koncept. Runtom hela världen har länder skapat små frizoner med annorlunda lagar än i resten av landet och dessa områden har i regel utvecklats ordentligt.[3] Även i Sverige har det funnits ekonomiska och sociala frizoner – som i fristaden Eskilstuna, som tillät mer konkurrens, och i Göteborg, Stockholm och Malmö, som tillät mer religionsfrihet än i resten av landet.

    För att sammanfatta, vår idé innebär att vi testar politik för att verkligen få reda på vilken som passar. Bara det att vi testar politiken ordentligt leder till många fördelar, som att misslyckad politik begränsas, att främst de som tror på en politik behöver testa den, att flera saker kan testas samtidigt och att var och en får möjlighet att leva i sitt favoritsamhälle. Den här friheten är dock inte absolut, så att man inte skall kunna inskränka någon annans frihet.

    Den här idén är inte ny, men den har ökat i popularitet väldigt mycket de senaste åren. Googles vd Larry Page blev tillfrågad i våras om vad som borde göras för att göra världen bättre. Han berättade då om hur politiken idag inte följer den tekniska utvecklingen och hur det är ett hinder för utveckling. Han tog också upp att vi borde ha en plats på världen där man verkligen får testa vilka samhälleliga reformer som helst, för att se vad folk verkligen uppskattar. Paypals grundare Peter Thiel gav 1,25 miljoner dollar till The Seasteading Institute, vilka jobbar på att skapa samhällen ute på havet där det också är tänkt att politiken skall kunna prövas på mer fritt. Nationalekonomen Paul Romer har blivit inbjuden till TED Talk för att diskutera hur hans idé om ”charter cities” – städer som lånar bättre institutioner ifrån andra länder – skulle kunna vara en lösning för utvecklingsländer. Fristäder har ju, som sagt, funnits länge i historien, och nu har även Honduras planerat för att bygga en. Det har även startats ett institut, Startup Cities Institute, som visar hur konkurrens behövs inte bara på marknader utan även för institutioner.

    Tycker du att det här låter bra och något som borde prövas i Sverige? Då hoppas vi att du fortsätter att undersöka vår hemsida och läser mer om vår vision och våra argument. Samt besöker andras hemsidor och läser om vetenskapsfilosofi, samhällsvetenskap och vilka olika samhällsystem som skulle vara möjliga att skapa. Det hoppas vi att du vill göra även om du inte håller med oss. I vilket fall, skriv gärna och berätta hur du upplever idén.

    Undertecknat
    Carl Jakobsson
    Niclas Wennerdal
    Niklas Wiklander
    Ingemar Nordin
    Susanne Tarkowski Tempelhof
    Valter Wierzba
    Kent Bengtsson
    Peter Strömberg
    Dylan Möller
    Emil Svensson
    Anna Hagberg

    Noter
    [1] Reallönen har gått upp med 56% för arbetare och 68% för tjänstemän enligt ekonomifakta.se. Medellivslängden har under samma tid gått upp med sju år, från 75 år till 82 år, enligt gapminder.org. Samma sida (om du klickar på ”Health”) visar att enligt de flesta måtten får vi det bättre: färre dör i bröst- och tjocktarmscancer, färre begår självmord och färre barn dör. Detta förtar inte tragedin i att folk idag dör i cancer, begår självmord eller dör innan de blir fem år. Det måste vi bekämpa, och med de mest rationella verktygen som finns tillgängliga, vilket är att testa olika metoder för att se vilken som fungerar bäst.

    [2] Invandringspolitiken är nog det bästa exemplet på en sådan politik i Sverige, en politik som varken liberaler, nationalister eller socialdemokrater stöttar; en politik som lett till att några tonåringar kastat sten på en kvinna i slöja, till att Migrationsverket avslår asylsökande som är förföljda av polisen i sitt hemland (och hävdar att polisen där kan beskydda dem), och till att sysselsättningsgraden är runt 20% lägre bland invandrare.

    [3] FIAS, en del av världsbanken, skrev en rapport om detta, Special Economic Zones: Performance, Lessons learned and Implications for Zone Development, som går igenom litteraturen om sådana samhällen. Dess slutsatser var att dessa zoner ledde till bl.a. (1) ökad sysselsättning, särskilt för kvinnor som precis börjar arbeta; (2) ökade exporter; (3) ökade kapitalinvesteringar från utlandet; och (4) högre löner och bättre jobsituation än i vanliga ekonomin, dock har vissa anmärkt på att dessa ändå skulle varit dåliga (så det har gått upp från dåligt till inte lika dåligt).

    Dela!Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on Google+0Share on Reddit0Share on StumbleUpon0Share on Tumblr0Email this to someone

    9 Responses to Sverige ska ha sina egna Hong Kong!

    1. Pingback: Grevad Lux Blogg : Frihet krävs för det bästa samhället

    2. 19 november 2013 at 05:50

      I första noten verkar det fattas något: ”Reallönen har gått upp med 56% för arbetare och 68% enligt ekonomifakta.se.” 56% för arbetare men vad syftar 68% på?

      • 20 november 2013 at 12:54

        ”…och 68 för tjänstemän…” skall det vara. Tack för att du påpekade det! 🙂

    3. Roffe
      27 februari 2014 at 01:26

      Och efter att man testat alla olika politiska system antar jag att man måste komma överens om vilket man ska använda och alla tycker självklart att deras system är bäst (ur deras synvinkel) några för naturen, några för pengar, några för gemensamt ägande, boende (kollektiv blir väl det) osv.
      och så är vi där igen.
      Eller så kan man låta alla vara kvar så får var och en flytta dit dom vill, eller….

      • 5 mars 2014 at 10:04

        Det behöver man inte alls göra. Att låta var och en flytta dit dom vill är ju i princip vad förslaget går ut på. Tror jag stenhårt på kommunism flyttar jag till något område där kommunism är det rådande samhällssystemet. Skulle jag upptäcka att det inte är min grej trots allt kan jag flytta därifrån. Svårare än så behöver det inte vara.

        Poängen med detta är att individen väljer vilket slags samhälle han eller hon lever i, inte att alla möjliga spretiga viljor ska försöka kompromissa eller utöva tvång mot varandra.

    4. Anders Trovik
      5 mars 2014 at 10:44

      Helt fantastisk progressiv idé. Ja!

    5. Hugo
      27 juli 2014 at 11:41

      Många bra poäng, men jag är ändå skeptisk. Skulle inte detta system kunna vara förödande för barn, som ju är beroende av sina föräldrar? Barn till nazistiska föräldrar föds in i nazisamhälle osv. Och om man samlar likasinnade på begränsade platser; blir det inte svårt för dem att ändra sig? Jag tror det är viktigt att utsättas för oliktänkande, för att eventuellt ångra sig och inte fastna i samma idéer. En sak till: om alla kommunister samlas i ett område, skulle inte dessa kunna utgöra ett stort hot för omgivningen i förlängningen?
      Väl mött!

      • 19 september 2014 at 11:49

        Hej!

        Ja, det är viktiga frågor. Vi har inte kommit fram till några helt bestämda regler för vad som gäller för barn (men vi kommer ha en diskussion om det inom kort). Frågan om att vissa skulle vilja sluta sig från omvärlden är också viktig, för att varje individ alltid måste ha en praktisk möjlighet att kunna välja bort det samhälle denne lever i för stunden. Men vi har inte ett genomarbetat svar på det heller, än; vi skall dock försöka skapa ett.

        När det gäller potentiella hot är vi rätt öppna för att ha en komrpomiss där ett nytt samhälle kan vara förbjudet från att skaffa en militär.

        //Carl Jakobsson, Ofuss

    6. Pingback: 750 000 svenskar stöttar rätten att skapa en fristad | Organisationen för Frihetligt Utträde ur Svenska Staten

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *